Byanamnet Svappavaara tros härröra från Samiskans "Svabba"=ticka. Tickan lär växa på björkstammar och fanns i markerna kring gruvberget. Renarna åt av tickan och Samerna gav då området namnet "Svabbavaara"- Tickaberget, allt enligt sägen. På Finska kallas byn "Vaskivuori". Det är en översättning av (Svappavaara)-kopparberg. Svappavaara ligger i Kiruna kommun och ungefär mitt emellan Torne- och Kalix älv.
Historein och trditionerna berättar olika om hur fyndigheterna på Gruvberget blev upptäckta. En version är, att samen Olov Tålk visade för en av ägarna till Kengis bruk, Abraham Momma, att vid hans kåta fanns grön mull. Mullen visade sig innehålla 18% koppar. Momma hade då funnit Storgruvans rikliga kopparmalm.
1600-tal
Det var den 28 november 1655 som bröderna Momma erhöll tillstånd från Bergskolegium att bryta malmen. Byn Svappavaara var född och där brukar man räkna med att byns historia börjar.
Den 20 november 1674 erhöll bröderna Momma-Reenstierna privilegium att tillverka kopparmynt i Kengis av kopparn från Svappavaara. Fram till 1686 uppges det ha präglats kopparmynt till ett värde av 95596 daler silvermynt. Den 19 april 1686 skedde den sista myntningen. Gruvbrytningen i Svappavaara pågick i 30 år. Sedan började malmen att bli svåråtkomlig då gruvorna blev djupa och vattenfylldes. Bröderna Momma (Adlade Renstierna år 1669 för sina insatser) saknade kapital till driften. År 1686 anses gruvbrytningen ha upphört helt och arbetarna blev uppsagda. De som kunde flyttade från Svappavaara.
1700-tal
Man började åter med gruvbrytning i Svappavaara och vid mitten av 1700-talet bröt man kopparmalm i berget Särkivaara i närheten av byn under ett tiotal år. Vid slutet av 1700-talet upphörde kopparbrytningen i Svappavaara. Den sista kopparsmältningen skedde omkring år 1785. År 1823 bestod Svappavaara av tio hushåll.
De första turisterna
År 1663 reste italienaren Francesco Negi längs Torne älv till Svappavaara. Sommaren 1681 kom så den betydligt mer namnkunnige Jean Francois Regnard. Regnard var fransman, en ekonomisk oberoende äventyrare som reste till det exotiska Tornedalen och Lappland på Kung Karl XI:s inrådan. Hans reseskildring kom ut först ett halvt sekel senare En annan berömd resenär är Abry de Motraye som besökte Svappavaara år 1718.
1900-tal
Landsvägen Gällivare-Vittangi över Svappavaara blev klar i början av 1900-talet och landsvägen till Kiruna blev klar omkring år 1925. Poststation inrättades år 1900. År 1913 kom den första telefonen till Svappavaara. År 1923 fick Svappavaara och bygden elström.
År 1965 öppnades Leväniemigruvan och folkmängden ökade från 405 personer år 1961 till omkring 1000 personer år 1965. Järnvägen till Svappavaara/gruvan stod klar år 1964. År 1969 kom den omtalade gruvstrejken som åter gjorde Svappavaara känd ute i världen.
År 1982 upphörde gruvbrytningen. För närvarande används kulsinterverket för tillverkning av kulsinter med malm från Kirunagruvan. För närvarande är arbetsstyrkan ca 150 personer.
Den omtalade hyresfastigheten "Ormen Långe" ritades av Ralph Erskine. Huskroppens läge är avsedd att skydda den lägre bebyggelsen i slutningen framför mot de nordliga vindarna.
Besök gärna SVAPPAVAARA HEMBYGDSGÅRD !
Åter till Datalinjens Hemsida
