Skogsgränsförändringar
Träd- och skogsgränser i Abiskoområdet har under 1900-talet studerats av flera forskare. Eftersom forskarna under 1900-talets gång använt olika definitioner för träd- och skogsgränser och dessutom olika metoder för att mäta dem så är det svårt att jämföra resultaten från studierna.
Här presenteras resultat från en studie om förändringar av arealen fjällbjörkskog och öppna ytor (figur 1-3) som gjorts av Maria Hållmarker (Miljövetenskap, Göteborgs Universitet, 2002). Hon har jämfört flygbilder mellan 1959 och år 2000. Jämförelsen av trädgränsens höjd över havet mellan 1971 och 1999 (figur 4 och 5) baseras på en studie som gjorts av Magdalena Lundgren (Geografi, Umeå Universitet, 1999). Den ursprungliga kartläggningen gjordes av Leif Kullman 1971. Läs mer om träd- och skoggränsstudier här >
Figur 1: Förändringar av skogsarealen i två områden; OO-NO Njulla och S-SO Slåttatjåkka.
Figur 2: Förändringar av öppna ytor på kalfjället. Öppna ytor har minskat med 56 hektar från 1087 till 1031 hektar.
Figur 3: Förändringar av öppna ytor längs järnvägen och på myrar. Öppna ytor vid järnvägen har minskat från 42 till 31 hektar från 1959 till 2000. Öppna ytor vid myrar har minskat från 19 till 18 hektar.
Figur 4: Förändringar i trädgränsens höjd över havet. Transekt 1-10 ligger på Slåttatjåkkas S-SO-sida och 11-18 ligger på Njullas O-NO-sida. I de flesta transekterna har trädgränsen stigit mellan 1971 och 1998 men noterbart är att i tre av transekterna på Slåttatjåkka har trädgränsen sjunkit något.
Figur 5: Förändringarna i trädgränsens höjd över havet i två områden; fjällen Slåttatjåkkas S-SO-sida och Njullas O-NO-sida. Staplarna visar medelvärdena för transekterna 1-10 och 11-18. På Slåttatjåkko har medelvärdet för trädgränsen stigit från 757 m ö.h. till 779 m ö h. mellan 1971 och 1998. Det innebär en genomsnittlig höjning med 22 meter. Motsvarande siffror för Njulla är att medelvärdet har stigit från 670 till 716 m ö h. vilket innebär en genomsnittlig höjning av trädgränsen med 46 meter.