Isen på Torneträsk
Varför och hur mäts isen?
 Isborr |
Isen på Torneträsk är föremål för flera mätserier. Man mäter tidpunkt för första isläggning, istjockleken, isliggetid (antal dagar som sjön är isbelagd) och tidpunkt för islossning. Mätserier på sjöis används för att upptäcka historiska och framtida klimatförändringar.
Isläggning definieras som den dag då hela sjön är istäckt för första gången på säsongen och att isen behåller istäcket under tre dagar. Tidpunkten för isläggningen på sjöar påverkas av områdets lufttemperatur, nederbörd, molnighet, vindförhållanden, sjöns storlek, sjödjupet och strömningförhållandena. Stora sjöar har vanligtvis senare isläggning än små sjöar eftersom de är mer utsatta för vind och det tar längre tid innan de kyls ner efter sommarens uppvärmning. Vindförhållanden kring sjön är viktigt för isläggningen eftersom vinden alstrar vågor som stör bildandet av iskristaller. Isbildningen börjar ofta kalla klara dagar och nätter med lite vind, därför lägger sig isen i snitt senare på en vindutsatt sjö än på en sjö i vindskyddat läge. Islossning, uppbrytandet av isen, sker på våren då isen är delvis smält och därför försvagad. Vårens ökande solstrålning och regn som nederbörd istället för vinterns snö är de viktigaste faktorerna som gör att isen smälter, lufttemperaturen är av mindre betydelse. Efterhand blir strandkanterna isfria och vakar bildas. Sjön får ökad tillrinning genom vatten från snösmältningen, detta ökar strömmarna i sjön, och det är den ökande genomströmningen i kombination av vindar som till sist bryter sönder isen.
Isliggetiden, tidpunkt för isläggning och islossning har effekter på livet i sjön eftersom isen påverkar ljusförhållanden nere i vattnet. Ljuset styr fördelningen och förekomsten av primärproduktion och biodiversitetenoch därmed syreproduktionen och näringscykeln. Syreproduktionen är avgörande för förekomsten av fiskdöd på vintern. Timingen för islossningen bestämmer timingen för flera fysikaliska, kemiska och biologiska processer kan en tidsförändring/förskjutning av islossningen på sikt leda till grundläggande egenskaper för sjön.
Foto: Nils Åke Andersson