Flyttfåglar
Flyttfåglar har övervakats i Abisko sedan 1967 av Nils Åke Andersson och i Latnjajaure av Ulf Molau sedan 1990. Övervakningen är volontär och sker i samarbete med Ringmärkningscentralen och Naturhistoriska Riksmuseet. Övervakning och ringmärkning sker genom att fåglarna fångas i särskilda nät med olika maskstorlek beroende på vilken fågelart man ska fånga in.
Gräsand
Gräsand (Anas platyrhynchos) tillhör familjen andfåglar. Det latinska namnet betyder Brednäbbad and. Hannens fjäderdräkt är grå med grönglänsande huvud, brunt bröst och vitt stjärtparti med svarta fjädrar mitt i. Honans fjäderdräkt är brunaktig. Gemensamt för hona och hanne är den blåglänsande vingspegeln med vit bård. Den blir 50-65 cm lång. Gräsanden finns i nästan hela Europa utom i fjällen, centrala Asien och i norra Nordamerika, arten är både stann- och flyttfågel. Den är anpassningsvillig och lever i miljöer med sött, salt och bräckt vatten som i dammar, sjöar och i skärgården. De häckar framför allt i täta grästuvor eller i snår, honan ruvar äggen i 27-28 dagar. Det finns det inga ringmärkta individer i Abisko-området. Födan består av vattenväxter, små vattendjur, insekter, kräftdjur, knoppar och säd.
Blåhake
Blåhake (Luscinia svecica) tillhör familjen trastfåglar. Det latinska namnet betyder Den svenska näktergalen. Fjäderdräkten är gråbrun på ovansidan och vit under. Hannen är även blå på hals och bröst med ett rostrött parti mitt i det blåa, honan har vanligtvis vitt bröst med ett svart band tvärs över, vissa honor är dock väldigt lika hannarna. Den blir 14 cm lång. Arten häckar i Nord- och Mellaneuropa och Alaska, i Sverige finns den i fjällkedjan. De häckar i grästuvor eller snår, framför allt i fuktiga björkskogar och söker gärna föda nära vatten. Äggen ruvas av både honan och hannen under cirka 14 dagar. Blåhakarna från norra Skandinavien tros övervintra i Indien och Pakistan. I Abisko-området har 608 individer ringmärkts. Födan består av insekter, larver, puppor och maskar.
Svartvit flugsnappare
Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) tillhör familjen flugsnappare. Den har fått sitt namn av fjäderdräktens svarta ovansida (honan är gråbrun), vit till gråvit undersida och vita partier på vingarna. Den blir 12-13 cm lång. Arten finns i större delen av Europa, nordvästra Afrika och västra Asien. Hannen kommer till Sverige i början i maj, honan anländer något senare. Hannarna söker intensivt efter bohål och parar sig med en hona så snart han hittat ett revir, de häckar framför allt i löv- eller blandskog. En hanne har ofta flera honor. Äggen läggs från mitten av maj till början av juni och kläcks cirka 14 dagar senare. Hannen och honan hjälps åt med uppfödningen av ungarna medan honan i bireviret får till en början klara sig på egen hand, oftast får hon hjälp av hannen när primärkullen flugit ut. I augusti till september flyttar de svartvita flugsnapparna till Afrika där de övervintrar. I Abisko/Björkliden-området har 5421 individer blivit ringmärkta. Ännu har ingen ringmärkt fågel återfunnits i sina vinterkvarter, men de svenska svartvita flugsnapparna förmodas övervintra kring ekvatorn. Födan består av flugor, mygg, fjärilslarver och spindlar.
Snösparv
Snösparv (Plectrophenax nivalis) tillhör familjen fältsparvar. Fjäderdräkten ser olika ut på sommar och vinter. På sommaren är hannens bröst och huvud helt vita och ryggen svart medan honan har gråfläckig på hjässa, kind och bröstsida. Honans rygg är svart med bruna inslag. Under vintern liknar honan och hannen varandra med rostbrungul färg på bröstsida, kind, hjässa, nacke och skuldror. Ryggen är gulbrun med svarta streck. Den blir 15-18 cm lång. Snösparven häckar i arktiska områden; tundra, kalfjäll med stenblock och på nordliga klippiga kuster. Boet placeras under stenar och block eller i skrevor och byggs av gräs, mossa och renhår. Äggen ruvas i 12-14 dagar av honan och ungarna matas av både honan och hannen. Enstaka snösparvar stannar på häckningsplatsen över vintern, detta har dock inte påträffats i norra Skandinavien, men vanligtvis flyttar de i oktober-november till södra Sverige och till länder kring Nordsjön. I mars flyttar de tillbaka norrut. Snösparvar från nordöstra Grönland övervintrar i Ukraina, men var svenska nordliga snösparvar övervintrar är ännu inte känt. Hela 2198 av Sveriges 3348 ringmärkta snösparvar märkta i Abisko.Födan består framför allt av insekter men även av frön.
Stare
Stare (Sturnus vulgaris) tillhör familjen starar. Det latinska namnet betyder Allmän stare. Under sommaren är fjäderdräkten svart och skimrar i blått, grönt och lila med ljusa fläckar på ryggen. På hösten blir hela fjäderdräkten ljust fläckig. Den blir 22 cm lång. Staren häckar gärna i håligheter i träd eller fågelholkar men den kan också bygga bo i rösen eller vedstackar. Hannen och honan bygger boet tillsammans, men hannen har ofta flera honor samtidigt. Äggen ruvas av båda föräldrarna i 11-14 dagar. Den bor i nästan alla sorters terränger. Staren kommer till Sverige i mars. Staren är vanligast söder om polcirkeln; i södra och mellersta Sverige men förekommer också ganska vanlig längs hela Norrlandskusten. Den är vanlig i Europa och i mellersta Asien. Staren kan vara både en stann- och flyttfågel beroende på det geografiska läget. Dess benägenhet att flytta ökar från väst till öst och norr. Staren är allätare, födan består av insekter, larver, maskar, sniglar och en del bär, frukter och frön. under cirka 14 dagar. I Abisko-området har 210 individer ringmärkts, det är nästan enbart boungar som märkts.